| Just this side of
heaven is a place called Rainbow Bridge.
When an animal dies that has been
especially close to someone here, that pet goes to Rainbow Bridge.
There are meadows and hills for all of our special friends so they
can run and play together. There is plenty of food, water and
sunshine, and our friends are warm and comfortable.
|
| All the animals
who had been ill and old are restored to health and vigor. Those
who were hurt or maimed are made whole and strong again, just as
we remember them in our dreams of days and times gone by. The
animals are happy and content, except for one small thing; they
each miss someone very special to them, who had to be left behind.
They all run and play together, but the
day comes when one suddenly stops and looks into the distance. His
bright eyes are intent. His eager body quivers. Suddenly he begins
to run from the group, flying over the green grass, his legs
carrying him faster and faster.
You have been spotted, and when you and
your special friend finally meet, you cling together in joyous
reunion, never to be parted again. The happy kisses rain upon your
face; your hands again caress the beloved head, and you look once
more into the trusting eyes of your pet, so long gone from your
life but never absent from your heart.
Then you cross Rainbow Bridge together....
Author unknown...
|
|
Just på vår sida om himlen
finns en alldeles särskild plats, Regnbågens bro.
Då ett djur, som stått någon av oss särskilt nära i livet,
till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro. |
Därbortom väntar grönskande
ängar och böljande kullar på våra älskade vänner, där de
kan springa och leka tillsammans. Där finns gott om mat, vatten
och solsken som håller våra vänner varma och nöjda. Alla de
djur som varit sjuka eller gamla, återfår sin hälsa och styrka.
De som varit skadade eller lemlästade, görs hela och starka
igen, just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid
som gått.
Våra djur är lyckliga och nöjda men, ändå fattas något, alla
känner de saknaden efter någon särskilt utvald, någon de lämnat
efter sig. De springer alla omkring och leker tills den dag kommer
då en av dem hastigt stannar upp mitt i leken, för att skåda
bort i fjärran... Hans blick är spänd och uppmärksam, iver och
otålighet får hans kropp att skälva. Plötsligt störtar han iväg
från gruppen, flyger över det gröna gräset så fort hans ben bär
honom, allt snabbare och snabbare...
Du har blivit upptäckt, och när du och din speciella vän äntligen
möts, kramar ni varandra länge, överlyckliga att återförenas,
för att aldrig mer bli skilda åt igen. Ditt ansike blir vått
med glädjekyssar; dina händer smeker igen det älskade huvudet,
och du tittar åter igen in i ögonen på din tillitsfulla vän,
som så länge varit borta från ditt liv, men aldrig frånvarande
från ditt hjärta.
Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens Bro...
för att aldrig mer skiljas åt. |
|
